Gravid, är i vecka 32 nu,månad 7, har 63 dagar kvar innan det är dags!! tittar nu på ett progarm som heter förlossnings kliniken,en massa barn föds och vissa andas inte när dom kommer ut... börja stor böla för en liten stund sen när en liten pojke föddes, tårarna rinner fortfarnade ör tänk om ens brn föds utan att andas?? nää hemska tanke men fyy vad jag längtarv tills den underbara dagen vi får vårt barn!!

skriveer mer sen...

jag älskar verkligen  denna lilla killen enormt mycket, han är en gudagåva till mig!!
har aldrig riktigt förstått vad jag gjort för rätt för att förtjäna honom, ibland är han extremt gullig men iblaand,vissa dagar är han som en liten djävul! att dom kan skifta skepander så är helt makalöst!!! men han är min son och finns ingen finare än han!!!!!

Har lite kluringar och funderingar i mitt lilla huvud just nu,varför är sprit så himla viktigt?? hur kan man se fram emot en enda kväll av dricka när man hållt upp i  mer än en månad? min sambo lovade mig för en månad sen att han inte skulle dricka en droppe mer , men så fyller hans syster 35 ja klart han ska gå o ha kul, men varför är det så big dea att bli packadl??? ooh lördag ska jag dricka o på lördag ska jag bli full. ja klart han ska dit o ha kul d tycker jag absolut men va fan måste det vara så viktigt att bli full? känner lite att han tcker det är roligare att bli ful för en kväll än att bli pappa om tio veckor, för han pratar mer om hans syster fest än något. trött på det snacket, jag ska sitta hemma med barnen o mysan o mamma skulle nog osså titta förbi, o ha en trevlig kväll.. alkohol fri kväll!!!!!

gick o la mig lite i tolv, men kan inte sova, har ont så jag vill skrika!!!!!!!!!!!!!! känns som om jag bara klagar hela tiden,o ja det gör jag ossså, men allvar ska det vara så här, ska man gå runt med ständig smärta??? och tycka att allt är piss jobbigt?

aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
hhhhhhhhhhh helvete!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

denna dagen känns inte som en bra dag, varit i klågerup hos mysan, med kevin o han fick leka med lilla tindra och det gick bra, inte något bråk.. skönt att slippa det,  sen nä vi skulle hämta theo o köra dom till deras pappa, då kom tröttheten, smärtaan och allt som bra kan gå fel... ville bara att dagen skulle vara över men den hade inte ens börjat, för jag skulle ju hämta sambons barn på dagis gjorde d kl 5 då stack my hem.. o när vi vä kom hem  så började jag med maten,pyttipanna, barnen älskar verkligen det,konstigt nog, jag har aldrig varit ett stort fan av det, men men... nä o nu sitter man här med nicki o kevin i soffan, dom tjafsar som vanligt.. orkar verkligen inte göra något åt det... har ingen ork alls och denna smärtan i magen gör mig galen,kan kanpt gå eller resa mig från soffan, och att det är tio veckor kvar gör det ju inte lättare,vill ju att det ska vara slutet nu, vill ha lilla adrian i mina armar nu så man kan se bort från denna hemska tid,hems kanske är fel ord, men väldigt jobbig och tids krävande, brukar vara full av energi och alltid glad, men känner mig inte som något av det nu, enbaart ilska o smärta o ångest för att jag vill att tiden ska gå, vill kunna njuta av min ssons närvaro men han e så trotsig nu att han gör mig arg o ledsen hela tiden, så ska det inte vara!

min man är på väg hem nu också.. skönt ska det bi när han kommer hem så jag kan ligga i soffan utan dåligt samvete,

ännu en sak jag vill säga är  att fy tusan för kramp i benen när man är gravid, egentligen så är det en hel del negativt med att vara gravid, förutom att man får det finasste man kan få, ett barn!! men vägen till det är en hel del problem och inget kul alls!!!
längtar tills detta är över!!!!!!

Kevin är inte på dagis idag, han va ju där igår han går ju varannan dag, mickes barn är friska nu så dom är på dagis idag. skönt för dom, hat tvätt tid idag kl 14.00 men med smärtan i magen et jag inte om jag kan tvätta.... känns som om det enda jag gjort odm senaste veckorna är tvätta tvätta tvätta... men va tusan ungarna använder ju kläder p löpande band..

nä nu kommer my o hämtar oss... ska till klågerup.. puss på er så länge

nyss ätit middag idag, köttbullar med makaroner.. en sån dag idag när man inte orkar eller kommer på något att göra till middag.. så d fick bli det.. gott va d i allfall,barnen uppskatta det... nu sitter man här i soffan och är helt slut, barnen leker för fullt o har en massa energi som jag själv sskulle vilja ha, ska in o vika baby kläder och fylla lådorna... skriver mer sen

ja nu har nicki och kevin badat, var för sig,nu sitter dom här på golvet nu och bygger cars pussel, och älsklingen bakar chocklaad bullar i köket, han är godis sugen.. ja jag klagar inte han får gärna baka.. mumsigt jue... lile john sover redan.. hn va jääääättte trött och va bara gnällig för tröttheten så han åkte i sängen o somnade dirkt.. imorgon är det dags för mickes barn att återgå till dagis och kevin ska vara hemma.. har tvätt tid kl 2.. hur nu det ska gå,denna smärtan tar på hela min kropp... trött på att ha ont, vet att man inte ska klaga men va i hela fridens namn om det gör så här ont nu hur känns det då om 5 veckor? nä nu ska jag ut o prov smaka 'lsklingens kakor.... hihihi skrivs mer senare eller imorgon

ett par dagar sen man skrev här, har varit lite upptagen och inte haft ork att skriva, har haft extremt ont i magen dom senaste dagarna... blev lite rädd i förregår, när jag knappt kunde gå för smärtan, hjälpte mamma att tvätt, och det blev nog lite för mycket springande upp o nero för mycket stress för kroppen!! men även igår höll smärtan i sig, men idag känns det mycket bättre!! älsklingens barn är sjuka,men på bättringsvägen, och kevin verkade lite slö imorse men hade ingen feber  så han fick gå till dagis!


ja för mysan är det nu 21 dagar kvvar innan hennes bebe kommer(kanske tidigare också) och tio veckor för mig!! vill inte räkna dagar bättre med veckor,

lite problem på käreksfronten har man ocksp hunnit med,men inget som inte går att lösa,kände att jag fick nog v allt så va hemma hos mamma ett par dagar för att rensa huvudet,och så kom man  till bka hem tre dagar senare med nya tag och kärlekslivet är på topp igen, det måste ha med hormonerna att göra för i grund och botten älskar jag verkligen min micke!! måste bara påminna mig själv om det ibland, mitt i det jobbiga vardagslivet vi har